Mexiko är fullt av kontraster. Det är ett land där vissa delar kan sägas tillhöra tredje världen medan andra delar är som vilket västeuropeiskt land som helst. Jag har bevittnat extrem rikedom och extrem fattigdom nära inpå varandra. Medan 40% av mexikanerna lever i extrem fattigdom och många lever i ett tillstånd som endast får benämningen "fattigdom", har en liten andel av befolkningen en tillfredsställande ekonomi. Man kan se en mexikan rida omkring på en åsna, och inte långt borta kan en annan mexikan ha en lyxvilla med tillhörande lyxbil. Det känns underligt. Det finns en skiljelinje mellan de som har det välställt och de som inte har det, och tyvärr är det tydligt att denna linje har att göra med ursprung och hudfärg. Detta är utan tvivel ett klassamhälle där rasismen är vardagsmat. Så gott som alla de vita har pigor som, ifall de inte bor tillsammans med den vita familjen, gör besök ett par gånger om veckan för att tvätta, städa, stryka kläder etc. Pigorna är mestiser. Även om familjerna behandlar sina pigor väl, nästan som familjemedlemmar, känner jag obehag för hierarkin.
Läs hela artikeln på backpacking.se