Billiga flyg till Prag

Historia
Prags första storhetstid inträffade då Karl IV blev kung över de tjeckiska länderna 1346. Karl lade den stadsplan som till stor del är grunden till det Prag vi ser i dag. Karl var kejsare över det tysk-romerska riket som sträckte sig över hela Centraleuropa och Prag var en betydande metropol. Efter Karls död startade religiösa inbördeskrig som ödelade landet och inte förrän i slutet av 1500-talet började Prag återigen ta en plats bland Europas huvudmetropoler, när kejsar Rudolf II flyttade hit det Habsburgska rikets huvudstad från Wien och samlade vetenskapsmän och konstnärer till hovet i Prag. Glansperioden avlöstes av det trettioåriga kriget som startade i Prag. År 1618 gjorde de tjeckiska ständerna uppror mot den Habsburgska överheten. Kejsaren sände sin armé till Prag och 1620 blev den tjeckiska hären besegrad i slaget vid Vita berget i Prags utkanter. Först tre hundra år senare blev landet åter självständigt. 1918, efter första världskriget, blev Prag huvudstad igen, den här gången i den nybildade republiken Tjeckoslovakien. Självständighetsperioden blev dock kort — efter München-överenskommelsen 1938 sålde västmakterna ut landet till Nazityskland, och det skulle dröja sextio år innan landet blev fritt diktaturerna. Efter andra världskriget tog kommunistpartiet makten och under femtiotalet rasade flera utrensningsprocesser i landet — skenrättegångar där judar, antikommunister och rivaler om makten i kommunistpartiet dömdes till döden. I mitten av sextiotalet påbörjades det töväder som senare kom att kallas Pragvåren, den korta period då allt verkade möjligt. Man började tala om fria val, tryck- och yttrandefrihet. Det slutade hastigt när Warszawapaktens styrkor i augusti 1968 rullade in i landet. Hundratusentals tjecker emigrerade innan de så kallade normaliseringsprocesserna kom igång i början av sjuttiotalet. Musiker, konstnärer, präster, författare och journalister förbjöds att verka inom sina yrken och liberala socialister kastades ut från sina arbetsplatser. 1989 föll kommunistregimen, i den fredliga revolutionen som kommit att kallas sammetsrevolutionen. Den nya tjeckoslovakiska federationen existerade i knappt tre år och 1993 delades landet upp i två självständiga stater, Tjeckien och Slovakien. 1999 blev Tjeckien medlem i NATO och 2004 gick landet med i EU.
 
Stadsdelar
Trots att staden bara har 1,2 miljoner invånare är Prag en utsträckt stad som består av fjorton distrikt. Större delen av denna guide behandlar Prag 1 och 2 som innefattar de fem äldsta delarna, vilka fram till 1784 fungerade som egna städer med rådhus och borgmästare: Staré Mesto, Hradčany — Pragborgen, Malá Strana, Josefov — Den judiska stan och Nové Mesto — Nya stan. Från början bestod Prag av två städer, Staré Mesto på Moldaus östra strand och Hradčany på den västra. Båda har behållit sin speciella karaktär. Hradčany med sina adelspalats och det gamla konungaslottet är fortfarande administrationsdelen. Staré Mesto har sitt centrum vid Staromestské námestí, gamla stadens torg. Området har kvar sin medeltida karaktär med små vindlande gränder, passager och innergårdar; efter renoveringarna på nittiotalet, då många hus målades i pastellfärger, påminner det om ett gotiskt Disneyland. Den tredje äldsta delen av Prag är den judiska staden Josefov. I slutet av 1800-talet slumsanerades området tillsammans med delar av Gamla och Nya stan, och de ursprungliga judiska kvarteren försvann nästan helt. Det som finns kvar idag är de gamla synagogorna, rådhuset och den berömda begravningsplatsen. Malá strana, (Lillsidan) som blev en egen stad på 1300-talet, heter området under borgen. Husen här ser dock flera hundra år yngre, mycket beroende på att bränder ett flertal gånger ödelagt området. Källarvalven under de flesta hus skvallrar dock om Lillsidans medeltida ursprung. Nové mesto (Nya stan) kallas så trots att även det grundades på 1300-talet; Karl den fjärde hade helt enkelt redan grundat en stad: Lillsidan. Spåren efter Karl fjärdes stadsplanering syns bland annat i de stora torgen han planlade, hästmarknaden — idag Václavské námestí och boskapsmarknaden, numera Karlovo námestí (Karlstorg). De imponerande husen i Vinohrady byggdes som bostadskvarter åt den burgna borgarklassen på 1800-talet. Under 1990- talet började man rusta upp området och i kvarteren närmast Námesti Míru (Fredstorget), kring gatan Belgicka, ligger kaféerna och krogarna i dag tätt. En av stadsdelarna precis utanför centrum är arbetarstadsdelen Žižkov, Prags Bronx kallad. Här ligger många udda klubbar och krogar av det sunkigare slaget och här upphör menyer översatta till engelska.
 
Sevärdheter
I en stad som likt Prag dignar av oförstörd arkitektonisk historia finns det naturligtvis många måsten. Planerar man bra kan man täcka in mycket genom ett par smidiga promenader. Gamla stan och Josef ov Börja vid Staromestské námesti (metro: Staromestske namesti), gamla stans torg, som är en av Europas vackraste platser. Här ligger katedraler och halva det gamla rådhuset — som skadades i slutstriderna under andra världskriget. Mitt i smeten står en stor staty över den religiöse ledaren från 1400-talet, Jan Hus. I Staromestská Radnice, rådhuset, (Staromestskenámestí 1) öppet tisdag—söndag 09-18) samt i Dům U Kamenného Zvonu (Huset vid stenklockan, Staromestske namesti 13, öppet tisdag– söndag 10—18) ligger två av huvudstadens gallerier. Gå härifrån via Celetnagatan till Obecní Dům (metro: Namesti Republiky, öppet 10—18, restaurangerna till 23), eller borgarhuset som byggdes 1905-1911. Detta jugendpalats uppfördes tillsammans med Národní Divadlo, Nationalteatern, och konserthallen Rudolfinum efter den borgerliga revolution som under andra halvan av 1800-talet kom att förvandla Prag till en modern storstad. De var utslag av den tjeckiska nationalistiska våg som skulle leda till den Tjeckoslovakiska republikens grundande, och det var i Obecní Dum som självständighetsdeklarationen skrevs 1918. Jugendpalatset renoverades 1994—97 och hyser i dag restauranger, ölkällare, kaféer och ett galleri. Skall man till Josefov går man från Gamla stans torg ner på Pařížská, Parisgatan. Staronová synagoga (öppet söndag–torsdag 09—18, fredag 09—17, stängt alla judiska helger och högtidsdagar) är Europas äldsta synagoga. Här predikade Rabbi Löw som skapade Golem, en lerfigur som skulle skydda Prags judiska befolkning från förföljelse. Pragborgen, Lillsidan och Karlsbron. (Pražský Hrad, Malá Strana, Karlův Most) Har du starka ben kan du gå både upp och ner till slottet, annars tar du spårvagn 22 eller 23.
Pragborgen är som en hel liten stad och man kan ströva omkring här en hel dag. Måsten: Vituskatedralen (Chrám svatého Víta) (måndag—lördag 09—17, söndag 12—17) är de höga torn som sticker upp från slottsområdet. Katedralen byggdes under sex hundra år och stod klar 1929. I katedralens krypta vilar de viktigaste tjeckiska monarkerna. Starokrálovský Palác. De tjeckiska kungarnas palats påbörjades redan på 800-talet och är en av slottsområdets första byggnader, men det mesta man ser är från 14- och 1500-talen. Här ligger den enorma Vladislavsalen Vladislavský sál) och kanslifönstret där trettioåriga kriget startade. Zlatá Ulička, den gyllene lilla gatan. tjugofyra små hus som Rudolf II lät hugga in i borgens mur till sina slottsvakter. Här bodde även Franz Kafka en kort tid. Nedanför slottet ligger Valdštejnský Palác (Valdstejnské namestí 4, öppet 10—18). Albrecht av Wallenstein var härförare över de katolska styrkorna under trettioåriga kriget och byggde ett palats som upptar ett helt kvarter. Den svenska plundringen under kriget satte djupa spår och i trädgården bär statyerna inskriptionen ”Kopia: original Drottningholm”. Gå sedan via Malostranské námestí, Lillsidans torg, till Karlsbron. Bron byggdes på 1300-talet av Karl IV och var fram till 1800-talet den enda bron som förband Prags bägge sidor. Ta en promenad över bron och lär dig namnen på de trettio helgon som står staty på den, men kom ihåg att den på dagen är igenproppad med turister. Kvällstid är det inte bara mindre folk — den upplysta borgen är fantastiskt vacker och månklara nätter är detta en av världens mest romantiska platser.
 
Hotell
Hotel Paris
Den neo-gotiska kåken byggdes 1904 och är en av Prags vackraste byggnader. De 86 rummen — ja, praktiskt taget hela interiören inklusive baren och gourmetrestaurangen Sarah Bernhardt — är art nouveau i original.
 
Hotel Vyšehrad
Detta sekelskiftesinredda hotell ligger i Vyšehrad, två metrostationer från centrum. I gengäld bor man inte långt ifrån Prags äldsta byggnad, slottet Vyšehrad.
 
Kaféer
Prag har alltid varit en bra kaféstad. Kring förra sekelskiftet och under mellankrigstiden satt konstnärerna och de intellektuella på lokaler som Slavia, Louvre och Imperial. Många av dessa kaféer stängde efter kuppen 1948, för att öppna på nytt på nittiotalet. Efter 1989 öppnade också en mängd små mysiga kaféer med bric-a-brac möblemang, ofta riktade till ett yngre studentklientel. Kaféerna i Prag serverar både alkohol och mindre maträtter.
 
Barer, krogar, restauranger — och hospodan
Här görs åtskillnad mellan cocktailbarer, vanliga barer och den klassiska tjeckiska hospodan — puben, ölsjappet. Hospodan är oerhört viktig i det tjeckiska vardagslivet. Hit går man (män) och dricker öl och socialiserar på ett vis som saknar motsvarighet i Sverige. Så dricker tjeckerna också mer öl per capita än någon annan nation. Ölet är fatöl och notan består i att kyparen drar ett streck på en lapp på bordet. Hospodan serverar även klassisk tjeckisk husmanskost som Svíčková; Oxstek med gräddsås och knödel eller nationalrätten Vepřo-knedlo-zelo; fläsk surkål och knödel. Pröva även enkla tilltugg som utopenec eller inlagd ost.
 
Hospoda
Baráčnická Rychta
En mysig tjeckisk ölhall belägen på en innergård intill Nerudova-gatan. Lokalen har anor tillbaka till 1800- talet då den tjänade som samlingsplats för folk som ville återuppliva tjeckiska traditioner. På en liten scen nedanför krogen kan man idag se allt från tjeckisk folkmusik till ukrainska punkband.
 
Restauranger
Förutom hospodan, där du kan avnjuta det tjeckiska köket på rätt sätt, är Prag numera fyllt av intressanta restauranger i olika prisklasser med kök från världens alla hörn. Det asiatiska köket finns till exempel representerat i olika tjeckiska versioner lite var stans.
 
Shopping
När det gäller kläder så har Prag tagits över av de butikskedjor vi känner till hemifrån och priserna är ungefär desamma. De mer populära, som Mango, Zara och H&M finns på gågatan Na Příkopech i Nya stan. Det finns dock gott om tjeckiska designers och second hand, fast mest inriktat på dammode. På gatorna Karoliny Svetlé och Bartolomejská ligger en ansamling av secondhandaffärer och butiker med tjeckisk kläddesign.
 
Bra att veta
Kommunikationer
Prags lokaltrafik är utmärkt. Tunnelbanan öppnades på sjuttiotalet och byggs fortfarande ut. Spårvagnarna går överallt i centrala Prag och är ett billigt sätt att se stan på. Med spårvagn 22 och 23 kan du besöka både Vinohrady och Pragborgen. Biljetter köper man i tobaksaffärer och automater. Övergångsbiljett kostar sju kronor (för en timme), enkel resa fyra kronor (gäller i femton minuter). Förmånligast är det att köpa flerdagarskort – tredagars kostar sjuttio kronor, sjudagars nittiofem kronor. Det är samma biljett för alla trafikslag, glöm bara inte att stämpla biljetten innan du går ner i tunnelbanan eller ombord på spårvagnen.
 
Taxi
Som utlänning är det svårt att åka taxi i Prag. Det slutar oftast som ett mycket dyrt nöje. Trots ökad kontroll tycks ingenting bita på de skurkaktiga chaufförerna. Skall du åka taxi ring en av de seriösa taxifirmorna som AAA. De nås på nummer 140 14 Om du ändå måste åka taxi —ta den inte vid någon av de stora turistplatserna. Hejdar du en taxi på gatan så förhandla om priset innan ni åker.
 
Från flygplatsen
Taxibilarna kör för fast pris på 220 kronor. Det finns även minibussar man kan dela på med flera andra. Dessa kostar runt trettiofem kronor. Billigast — och relativt snabbt — är det att åka stadsbuss 119 som tar dig till metrostationen Dejvická. Därifrån är det två till fyra stationer till centrum. Då köper man en vanlig biljett för sju kronor i flyghallen eller på automaten vid busshållplatsen.

 
Från tågstationen
Har man tagit sig med tåg till Prag från Sverige hamnar man oftast på stationen Holesovice. Härifrån tar man sig med metron till centrum. Från Prags andra tågstation Hlavní nádraží går man dit man ska ellertar metron en station.

 
Från busstationen
Har man åkt buss till stan så landar man vid busstationen Florenc. Från Florenc tar man sig in till centrum med metro till stationen Můstek.