Polen, Warszawa, öststat, kålsoppa och korvar, skrumpna gummor med huckle, mode á la resten av världen för tio år sedan, vakthundar och sist men inte minst, de gråa kommunistbyggda husen som flagnar och försvinner i smoggens dimmor. Eller? Vad har egentligen hänt i Polen under de sex år som jag inte varit där?
Jag landar i Warszawa en sen kväll i september. Genom rutan på en taxi ser jag ett centrum med breda gator som kantas av blänkande skyskrapor i glas och upplysta gallerior med neonskyltar som lyser upp natten. Mycket har förändrats sedan jag var här sist.
Vi bor hemma hos min moster i ett villaområde en liten bit utanför Warszawa. Kanske är det här som man tydligast ser de förändringar som skett. De nyrika polackerna har byggt om och renoverat sina hus till mindre palats och inredningen går i nordisk stilrenhet från IKEA. Som tur är finns dock en och annan spetsgardin och krucifix fortfarande kvar, och även maten är densamma! Ytan må vara förändrad men det polska surdegsbrödet, den hemmagjorda färskosten och rödbetssoppan smakar ändå som den alltid gjort. Och det gläder mig.
Det flesta förändringar jag ser är positiva för polackerna, men charmen är borta. Modernitet smakar ingenting, det luktar ingenting och lämnar inga minne efter sig.
Läs hela artikeln på backpacking.se
